Mikki får aldrig mer...

...äta själv!! den saken är helt klar efter igår. Ger henne mat som vanligt innan jag går och traskar bort ot bilen lite lagom stressad kommer på att jag glömt mobilen och vänder lagom irriterat på klacken och går TACK OCH LOV tillbaka. Inne i hundgården står Mikki och håller på att kollapsa, får varken in eller ut luft och tungan är helt blå... In med fingrarna i halsen på henne och tillslut lossnar klumpen av mat och hon kan spy upp den men då va benen bra skakiga... inga mer ensamma måltider där mer

idag har jag än så länge sluppit någon hemsk upplevelse och istället haft de kanon! Engelska läraren som kom idag va genomskön så de kommer bli kanon :) [hon kan flyga flygplan..]Blev att skynda sig hem för att hinna till jobbet och sitta där till 16 innan jag fick åka och träna djuren. 

Som ni vet ser jag och Mikki otroligt olika på väldigt många saker [allt..], bland annat ork. Enligt mig borde en  hund vara lite trött efter att ha trampat 40 min frittfölj i 20 grader och men mycket teknikträning [fel ute?] Mikki höll inte med om de utan trampade snarare mer och mer intensivt ju mer vi tränade kan ha att göra med att jag totalt stängt ute omvärlden och koncentrerade mig bara på oss. Våra energiers samspel och de går verkligen bättre då, inga låsningar, mottagligheten är grymt mycket större och stressen lägre. [kamprullen kunde tom vara med utan att orsaka de minsta kaos] Är ännu lyckligare över min huttraväst idag då den är grym när de kommer till att kunna lägga undan och få fram saker snabbt! på tal om ingenting! ;)
Blev som sagt 40 min trampande i fritt följ med alla möjliga kombinationer av tempo och svängar. Det jag verkligen inte kan släppa från dessa minuter är hennes härliga kontakt! Har ju innan haft problem med att hon tappar den men idag var den utan anmärkning, nästan lite för mycket "huvudet bakåt stilen"  [Mammas fiiina tjej!!]

Blev även träning på stabiliteten i sättandet, läggandet och ställandet, där ställandet kronglade lite men de löste vi efter att jag suttit och funderat lite [med en Mikki stående på mina axlar]  blev ett gäng dumrutor också för att kolla hur pass stabil hon är när jag går runt och kommer upp bakom. Nöjd. 

Så enligt många va detta en tråkträning men inte för oss. eftersom jag jobbar för att kunna belöna henne med mig och energier [ni som följer Jeanette vet vad jag menar, vill kunna jobba som henne] och när jag stänger av allt annat går de... de syns på min hund hon orkar och fortsätter trampa även om hon är varm och trött och glädjeenergi i överflöd kommer från mig! 

Zo fick även ett litet pass och den lilla rackaren är snabblärd! Traskar långa sträckor nu och hon trampar  på som en annan spansk skritthäst! [lillfisen!] apporteringen skrattar jag åt då hon gör dom med sån charm, studsboll ut i världens fart och de samma in men med högre tempo, illnit framför mig sen sitter hon och ser totalt oskyldig ut redo att lämna av apporten! Tyvärr förstördes träningen lite av att ett äldre par kom och började locka på Zo bakom mig [såg dom inte så tänkte inte på ljuden] Eftersom madammen är i trots/spökåldern så blev de ett ragganfall med ömsom fram och hälsa ömsom fly.. Respekt tack?!? 

Färgskala ;)

Familjens modell! 

Alltid lika pigg blick :)

Är hursomhelst supernöjd med träningen och promenaden med tjejerna efteråt va uppskattad av alla tre! Nu blir de däremot att ägna sig åt något betydligt tråkigare.... plugg!

Stay safe!