torsdag 12 maj 2011

Slappt fläsk!

Än så länge har dagen varit kanon! Vaknade tidigt men va utvilad, skrev en massa på projektarbetet och skickade in de för granskning av de bättre vetande. Åkte massa ärenden åt min mor, elakt nog skickade hon mig till godisfabriken men hade inte med mig en bit till mig själv när jag gick därifrån! 

Hemma igen lurade bror ut mig på ett pass i trädgården! Med en bror som kan de mesta när de kommer till träning så är man lagom mör efteråt! Bröstmusklerna är matta och de slappa fläsket i armarna bränner men härligt är det! så nu har jag träningsvärk i hela kroppen, awesome! och med humöret på topp bestämde jag mig för att slänga in bus i kärran och köra lite lydnad! 

Köttbullen, den ultimata bollen, bollarnas boll, nyckeln till tjock mage, min vän och Mikkis favorit! Som ni förstår gasade vi förbi affären och inhandlade köttbullar för idag hade jag bestämt mig för att några blockeringar skulle det inte få bli! Började med fritt följ där positionen va bättre men kontakten kass, blev lite diskussion sen va vi på g igen. Samma fina energi som passet innan skitpasset. Fin kontakt och koncentration. [måste komma ihåg att  släppa köttbullebiten ur handen om Mikki är hungrig! Mitt vänstra långfinger är skalat...] idag va de dessutom inte något trams om vad sitt, ligg och stå va. Så när alla tre moment suttit flertalet gånger med diverse olika blandningar och framförningar för att verkligen vara säker på att hon lyssnar och inte bara chansar övergick vi till gruppmoment. 
Har klurat lite på dom momenten och kommit fram till att om jag bygger upp trygghet i dom så kommer jag sedan även kunna göra momenten på planen ännu stabilare. Så med TRYGGHET som basord började vi.. "Go natt" funkar även om hon tycker de är lite jobbigt när de är varmt, hon vill flämta men ändå inte. Det momentet är  snart godkänt enligt mig. Lite mer stabilitet så ska de nog vara klart. 
Gav mig på att prova de som senare blir "sitt i grupp" där vårt senaste kommando blev inlärt, dålig fantasi som man har när de kommer till ord fick de bli "ändan" och tro mig att ändan va nere i backen! Skrattade gott åt mig själv när jag tittade på hur Mikki jobbar för att trycka sig så hårt ner i backen de går och samtidigt sitta rakt, härlig syn! 

Så de va två otroligt nöjda tjejer som åkte hem igen! Mammas gris! 

2 kommentarer:

  1. Haha vilken energi ni två tjejer visar på bilderna. Kul att hitta en sån fin schäferblogg.
    Hälsn.
    Ulf på Teamnelson

    SvaraRadera