Heffa på akuten....

Paniken när telefonen ringer och när man svarar så stelnar hela kroppen. När man går från att vara glad och må bra till att bara bli förstörd...
Just nu sitter jag på ett hotellrum 25mil ifrån min hund. Min hund som akut fått åka in på djursjukhuset.

Heffa blev idag helt utslagen. Han satt helt stilla i hundgården med snö över hela sig. Farfar tog in honom efter att ha ringt mig och med hjälp av pappa fick jag en liten koll på hur illa de var. Han ville inte stå, reagerade inte på tryck och knappt inte på ljud. Ringde Jeanette i ren överslagshandling och fick höra de det jag redan visste. Han måste åka in och det NU!!

Har sen suttit och väntat på ett samtal om hur de gått. Vad som är fel. Mått sämre än sämst av oro och paniken över att vara så långt hemifrån... kollat mobilen var tionde sekund. vankat av och an i rummet och pratat med vänner. Sen kom samtalet.

Han lever men de är knappt. Njurarna har så höga värden att de inte ens går att läsa av och blodet har galet höga halter vita blodkroppar och det enda jag kan göra nu är att hoppas att han orkar fighta sig igenom natten. Veterinären sa att vi inte skulle hoppas för mycket men jag ger inte upp.

Du klarar de Heffa jag vet det. Du måste klara det! 

Han kan Spinna

Gillar dagar som denna. Jag hinner med massor och de utan att stressa.
Vaknade vid 8 och drog på mig träningskläderna. Powerwalk till gymmet. Tränade ben och mage. Fick kramp. Powerwalkade hem. Skönt att äta frukost i lugn och ro samtidigt som kroppen får återhämta sig.

Tog sen tag i projektet "Borsta Heffa". Han ser inte ut att ha speciellt mycket päls men den är TJOCK som synden och efter att ha fyllt en 10liters hink med hår hade jag borstat halsen på honom... Bestämde mig för att ta honom i omgångar så la fokuset på hals, byxor och kors. Där är det som tjockast och det var även de områden som blev lidande sist. Så 40 minuter senare var han några miljoner hårstrån lättare, klorna var klippta och han var återigen fått en omgång Espree spray i pälsen.
Ganska mysigt att fixa och dona med honom då han "spinner" hela tiden. Sötaste!

Då var halsen klar.. 

Sötaste Prinsen! Öronen & tänderna åt alla håll! 

Gick sen igenom Zo som inte mår bra. Kan inte sätta fingret på vad det är men hon är inte alls sig lik. Farfar har också märkt de. Frågan är bara vad det är. Så som hon beter sig är de antingen att hon har ont någonstans eller att hon inte trivs. Något jag måste komma underfund med då det suger att se henne såhär nere..

Farfar kom sen smygande och frågade om vi skulle åka och kolla till min bil hos bildoktorn. OM jag ville. Livet utan bil är tuffare än man tror och jag har saknat den blåa faran. Hämtade min lilla Prinsessa som fick åka i mitt knä. Tänkte nämligen träna platsliggning med henne. Perfekt med ny plats och skul man kan gå bakom. Blev bra med och bäst av allt. Blå faran fick följa med hem.

Nu ska jag ta tag i städningen och sen bara ta de lugnt!

Ny gen!

Idag har jag och gänget varit på kurs och testat på en helt ny gren. Rallylydnad!
Har haft lite fördomar om denna gren men tar tillbaka allihop. Det var riktigt roligt och det var kul att se att även Heffa som tycker att lydnad är det värsta som finns, faktiskt också tyckte det var roligt. Heffa träffade även sin stora [i dubbel bemärkelse] kärlek i livet idag. En goding till leonberger!

I morgon ska dagen avslutas med tävling så det blir att plugga lite skyltar ikväll haha! Helt sjukt vad skyltar dom kommit på och är inte så lätta som man tror [vi har gått igenom nybörjar- och fortsättningsklass]  


Heffa var den som fick vara med störst delen av tiden då jag anmälde mig till kursen för hans skull [i hopp om att hitta något mer än spår som han tycker är roligt]. Rppi fick komma ut en sväng med och gjorde riktigt bra ifrån sig även om hon tyckte man kunde lek kull med konerna ;)
Zo fick komma ut precis i slutet och då stod en banan med 15 skyltar ute så hon fick ta hela på en gång. Vågar man så vinner man och bra gick det! :)

Nu blir det vila ute i Fagerhult och uppladdning inför morgondagen!

kan någon förklara?

Kan någon förklara för mig hur Rappi gör för att lyckas hänga med på ALLT jag gör med hundarna? [det kan ju inte bero på att hon är mammas favorit?] Idag passade det iof väldigt bra då jag kunde sysselsätta mig under tiden Heffas spår fick ligga till sig.

Tänker skylla på att jag litar på Heffa som spårhund så pass mycket att snitslar i träd och liknande är onödigt [tänker inte erkänna att jag faktiskt glömde dom...] även om jag har världens sämsta minne av vart jag gått någonstans. Sen kanske man inte behöver ha tre övergångar och massa annat krångel på första spåret i skogen.. Stackar Heffa som får stå ut med att ha mig i linan. Noll koll idag. Spåret blev i alla fall dryga 350 meter och det började i en uppförsbacke [latheten tog över och jag orkade inte gå så långt från bilen] vidare in i skogen och sen var det diverse övergångar av stigar och liknande. Ska villigt erkänna att jag inte hade speciellt höga förhoppningar om att vi skulle ta oss runt överhuvud taget!

Rappi fick ta sitt spår först. Ett 70 meter långt grässpår [där var jag riktigt snäll] med tre depåer, annars rent och med den nos intensiteten lilltjejen besitter så var det inga konstigheter alls. Det är ju hennes tredje spår i livet så de borde nog gått sämre ;)

Prinsen som laddat i bilen var lite väl laddad när selen skulle på [japp jag hade till och med sele på] och det är inte helt lätt att hålla koll på en Heffa som ställt in sig på att spåra! Iväg kom vi i alla fall och spårade gjorde han. Riktigt bra faktiskt, väldigt bra. Jag underskattar nog mitt lilla vippöras ork för det var inga som helst problem att ta sig runt och det utan något slarv. Tårarna som legat och tryckt bakom ögonen idag kom fram när vi var i mål men inte av frustration som det tidigare varit utan av kärlek!

no words needed! ♥    

Som pricken över I:et gjorde Zo [som äntligen äter] ett riktigt fint lydnadspass. Stegförflyttningar och läggande. Jag kommer kunna sova gott inatt! Har tänkt en del på hur mycket hundarna faktiskt betyder. Dom är limmet som håller ihop Matilda till den jag är!

Förlåt Älskling!

Har totalt glömt bort att min fina Heffeli fyllde 1år den tredje april. Förlåt Älskling!
blir att ge honom ett extra ben i morgon! Min lilla elefant!

Tänk att han har varit så liten! :')

Ponny på jord

Det är helt sjukt vad härligt det är med ljusa kvällar. Ingen stress för att hinna träna innan solen går ner utan man kan verkligen njuta av varje minut på träningen! och idag fick jag njuta av vårsolen ute på spårfälten tillsammans med fyra laddade hundar + Mathias & Noggy och Petra & Wii.

Valprutor! 

Den lilla fick gå rutor, älskade valprutor! och hennes nos kan jag inte klaga på så nästa gång får de nog allt bli ett spår istället för rutor :) Långpälsen levererar! 

Zo fick ett kort spår för motivationens skull och nog ska hon in i löp snart alltid. Hormoner säger jag bara -.- tur jag var på bra humör ;) haha! 

Heffeli aka Ponnyn fick gå ett rakt på jord och min snorklande hund gör ett riktigt fint jobb. Första gången på jord och det var bara i starten har var lite fundersam sen traskade han på i sin lilla värld. Min spårande lilla ponny! ♥

Ponnyns underlag. 

Ponnyn! ♥    

Hade även snott med mig Tovas Piva och hon har inte spårat på ca 2 år så det blev två korta och ett lite längre och nog ska hon kunna komma tillbaka alltid. En liten oputsad diamant det där. Hon fick även ett pass lydnad utanför Sportlife då jag åkte förbi där på hemvägen för att få krama lite på Alicia! 

fick kommentaren av en kund "Du ljög ju verkligen inte om att du hade hundar.. ! ". Som vanligt charmade Rappi till sig uppmärksamhet från ALLA.. den valpen kommer bli min död ;) haha

Insåg även att allihop behöver en vårstädning. De är vansinnigt skitiga och fäller.. kommer bli en härlig dag när jag väl bestämmer mig för att ta tag i det .. 

Team Pink! 

Nu sängen! I morgon jobbar jag dobbelt och det innebär jobb från 08.00- 20.30, kommer vara lagom mör efter det! 

flaggor som välter....

Verkligen underbart att träna spår när solen skiner, mindre skönt är det när de är runt nollan och de blåser halv storm men roligt är det! Hade lite ärenden att uträtta så traskade ut spåren och åkte sen vidare, tog lite längre tid än jag tänkt att de skulle göra så spåren fick ligga i tre timmar. Kanske inte supersnällt med tanke på att vi inte spårat så mycket och nu har fokus på apporter..

kom tillbaka och skulle ta ut Heffa för att börja när jag insåg att flaggorna blåst omkull [dom är i metall och väger en del..].  men de löste sig. Eftersom apporterna är vårt fokus så är jag inte über petig med hur dom spårar. Givetvis så får dom inte spåra slarvigt men jag petar inte på allt, så hoppades att vinden inte skulle ställa till de så pass så jag var tvungen att gå in och klaga på dom. Vinden visade sig inte vara några större problem, båda spårade riktigt fint och lugnt!  Mina fina hundar!

Rappi fick sysselsätta sig med att öva på trix och snart kan vi lägga till "hoppa" och "sitt fint" på hennes lista av komandon hon bemästrar ;)



sötaste liten!

livsnjutaren!

Välkomnande av två!

Tänk att lite sol kan få en att känna sig som en ny människa! Helt underbart!
Har tillbringat helgen i Fagerhult som barnvakt åt goa ungar och hundar, därav lite dålig uppdatering.
Har även märkt att länkning och sökning av bloggen inte funkar som det ska :( blir att ta kontakt med de högre sittande gubbarna och klaga.. Klaga på ryggen ska jag däremot inte göra för den är numer hel och jag är tillbaka på gymmet :D

I fredags var jag ute och spårade med alla tre odjuren innan mötet med jobbet. Rappi fick rutor vilket hon tyckte var himla fränt. Annars så tycker ju hon att man överlever på Give-Me-Five och snurra...

Zo gick ett spår med en vinkel men hon hade svårt underlag. Lite mycket vilja i starten men sen föll hon in i rätt fack. Jobbar ju lite med att höja driften i spåret hos henne och sista sträckan utnyttjade jag lite social kamp [tappar du spåret lille vän blir du av med det...] och hon spårade med en så intensiv näsa så de var löjligt.

Sen var det Heffeli som skulle ut och traska. Han fick ju apporter första gången dagen innan så spåret för dagen var ett IPO I spår fast med sex apporter. Till att börja med har jag aldrig haft en hund som spårat så fint som han gjorde denna gång. Lungt, noga och bara så sjukt harmoniskt. Prinsen Min!
De två första apporterna fick han kommando på för att påminna och sen trillade den lilla pengen ner på rätt sida, han markerade! :) får se om de sitter kvar till nästa spår...

tänk va lite vatten, en gren och kyla kan göra..

Annars har de varit lugnt på hundfonten. Blir desto mer i veckan inspirationen bubblar nu när de är vårkänslor i luften..!
Något som däremot de har varit högre tryck på är allt ROSA i mitt liv. Två nya saker välkomnas varmt in i familjen rosa:

med en bunt piller

Ett fungerande immunförsvar hade inte varit helt fel att ha. Kroppen känns mörbultad och febrig, hoppas de snart går över för är inte överdrivet motiverad att vara sjuk just nu. Idag har dessutom ett illamående kommit och gått även om de bara stannat vid en känsla och inget mer men de är inte kul i vilket fall!
Den lilla hårbollen måste känt på sig att jag behövt sova för fick väcka henne kvart över tio i morse för att förflytta oss ut till Tvn där vi slocknade igen.

Vid tvåtiden hade solen letat sig fram och jag var småttt desperat efter frisk luft så ställde in siktet på spårmarkerrna med hjälp av en hög piller. Kroppen var inte direkt överlycklig över min idé... Så traksade ut två raka spår åt Zo och Heffeli, både med fokusering på apporter. Heffa har aldrig stött på apporter innan och Zo har haft de nån gång men de har bara inneburit att jag velat lämna henne på åkern och åka hem.

Zo gjorde sitt bästa spår någonsin idag [även apporterna inte var de bästa]. Hon spårade lugnt, noga och harmoniskt. Kan de ha något att göra med att jag tagit bort prestationskraven på henne? Förmodligen..

Hellefi höll på att dra omkull mig på väg till spåret då han var på gränsen till döende på grund av svält eftersom han inte fått någon frukost. De goa med honom är att så fort han sätter nosen vid spårstarten går han in i sin lilla bubbla och sen tuffar han bara på i sakta mak. Apporterna var ju lite roliga då han inte gillar att bli smutsig och åkern var ett  lerhav och han har ju dessutom aldrig varit med om de tidigare. De kommer nog så småningom. Hemma från spårmarkerna slocknade jag återigen, denna gången i ett varmt bad [farligt men skönt]

alla vägar leder till Rom 

Va de gäller den lilla huliganen är hon hon ett kapitel för sig. Har man vantar på sig under promenaden kan hon när som helst sitta i ett fullbett i handen i ett försök att ta vanten.. Bita i saker är hon också bra på. Bäst är hon nog ändå på att gömma saker. De är hon fenomenalt bra på. Och skrämma katten. Och give me five..

ska snart ta ut den lilla på kvällsrundan sen blir de sängen! Är helt slut och i morgon blir de möten..

Årets första

Spårpremiär  idag och vi fick underbart väder till den. Känns bra när man kommer tillbaka efter att ha traskat spåren till båda [tyckte jag hade grymt bra koll på vad dom avslutade förra säsongen] och Mathias frågar om jag kommit ihåg att lägga ut min "special apport" till Zo, givetvis INTE. Typiskt. Nåja de får gå ändå, de var ju bara ett vanligt rakt som jag traskat ut åt dem båda.

Började med Zo och i min planering skulle hon och jag börja bråka efter cirkus 50 meter. Inget bråk efter 50 meter.. Inget bråk alls faktiskt. Hon spårade helt enkelt fint och trivdes lite för bra med att ha mig på 15 meters avstånd [när älskar hon inte att ha mig på en replängds avstånd?] sen vet jag inte riktigt hur jag hade planerat spåret för i slutet kom näringen väldigt tätt och de var inte riktigt vad vi behövde men det var inget som förstörde allt totalt.
Dagens Kanon: Hon SPÅRADE?!
Dagens Kalkon: Hon tog för sig lite väl mycket när hon trampade ur linan och fick den bara mellan frambenen. 

Heffa blev helt till sig när han insåg att vi skulle spåra så han hade ingen tid att göra någon framföring eller likanade. Han skulle bara ut, bra de i och för sig. Sen tuffade de lilla lokomotivet på i sin egna lilla värld. Har inte speciellt mycket att påpeka mer än att han blev en aningens nonchalant i mitten men de är mitt eget fel [han köper inte den spända linan jag ger när jag vill att han ska visa mig vart spåret är...]. Något som var riktigt positivt var att han startade på direkten efter näringshögarna vilket har varit hans problem tidigare.
Dagens Kanon: Hela spåret och attityden i starten
Dagens Kalkon: Den lilla dippen i koncentrationen.  

man kan om man vill

Börjar vänja mig vid att jobba de tider jag gör numera och har kommit på att de går att få väldigt mycket gjort på en dag om man bara vill!

Idag jobbade jag 10-16 och var grymt avundsjuk på alla som fick vara ute i det fina vädret och sno åt sig energin solen ger. Så de var inget snigeltempo med stängningen när klockan väl slog 16.00. 

Blev ett lydnadspass med Zo, enbart transportsträckor åt alla möjliga håll. Har hittat en låt som passar PERFEKT till vårt tempo och som gör att jag klarar att kontrollera mina känslor. Den gör våran lydnad mycket gladare helt enkelt!

Heffa fick också ett pass, tänkte mig noga för idag på det som jag fick påpekat igår och jag kan ju ge mig den på att de blev bättre. Att de ibland ska vara så enkelt men ändå så svårt. Ska be lillebror filma mig någon dag så jag får se hur mycket jag faktiskt förstör min egen lydnad.. Alltid är de ens eget fel ALLTID! Typiskt! 

Zo som hade galet mycket energi fick två uppletande på baksidan av huset. Alltså i en brant nedförsbacke men mig högst upp, hihi ska man vara jobbig så ska man! 

Traskade upp en 50x30 meter stor ruta och la ut fem föremål och med en superladdad schäfer var de inga problem att få in dem på nolltid. Så för att göra de lite jobbigare la jag ut alla saker igen i samma rutan men la dom långt ut och nära så nu hade hon gamla legor + att hon var tvungen att slå på snoken från start. Trodde jag hade tänkt ut en skitbra plan för att hon skulle sluta arbeta och att jag skulle kunna säga åt henne att sluta de gör man verkligen inte. Den planen sket sig dock BIG TIME eftersom Zo gjorde ett hur fint sökarbete som helst. Typiskt henne att leverera när man inte vill! sen vill jag ju ha....: 

grymt snyggt G R Y M T!

Avslutade med en power walk på 5 km till Heffas förfäran men Zos glädje. 

I morgon blir de spår, är sjukt laddad för att se hur mycket som sitter sen förra året! Tog förresten bort mina stygn igår men såret är infekterat på djupet så nu blir de medicin i 10 dagar.. Roligt, precis vad jag behövde -.-

Stay safe! 

Klockan åt rätt håll!

Just nu tycker jag lydnad är fruktansvärt roligt, både att kolla på och träna. Så det blir väldigt mycket lydnad just nu för mina små pälsbollar. Vilket ni också märkt förmodligen.

Att titta ut genom fönstret idag var däremot inte en motivationshöjande faktor. Grått, grått och lite mer grått.. snön smälter då de är vatten och gegga överallt och under detta ligger det is så man skulle lika gärna kunna åka skridskor [hade kanske till och med varit säkrare än att gå…] så bestämde mig för att de fick bli inom husträning idag.

Planen var att Zo skulle få prova på fjärren för första gången och jobba på hanteringen av apportbocken. Heffeli skulle träna position och platsliggning. Så de blev till att tina pruttbullar, massa pruttbullar!

Började med Zo och hon är verkligen ingen hund som ”gör allt för en köttbulle”.  För henne kan de lika gärna kvitta om det innebär att man måste anstränga sig för att få den. Så typiskt henne. Idag var hon däremot ganska hungrig så att anstränga sig ett par gånger gick hon faktiskt med på utan några ytterligare krusiduller.  Så en fjärr fick vi till efter en liten stund. Kanske ingen övertygande teknik men vad kan man begära när det är första gången.
Meningen var ju att vi skulle tränat hanteringen av apporten men kände att hennes attityd inte var den roligaste och jag hade verkligen ingen lust att ta behöva pröva den heller så jag struntade helt enkelt i det.

Heffeli däremot var en riktig goding idag. Inte så konstigt eftersom han är konstant hungrig, på gränsen till svält om ni frågar honom och stod  köttbullar på menyn. Då kan till och med han utvecklas mycket. I höstas körde jag en del ”klockan” men honom men bara åt höger då han var så otroligt ostabil i sig själv och de senaste har de inte varit läge att köra de det då han tyckt att lydnad och framförallt krav varit döden.

Började försiktigt med ett varv åt höger, stegförflyttningar framåt och åt höger. Skitfint! Gjorde en försiktig stegförflyttning åt vänster, GRYM! 

Någon stans här bestämde jag mig för att träna bakdelskontrollen på honom, alltså klockan åt vänster. Första varvet satsade han stenhårt på att enbart  flytta framtassarna och sätta sig på ryggslutet så han kunde vrida sig sne för att hända med. När jag varv två tog ett litet steg framåt samtidigt som jag flyttade var han tvungen att flytta med rumpan och sen gick de som en dans [så mycket dans de nu blir men en gigantisk klump som försöker vara smidig..]. Han ansträngde sig verkligen till de yttersta! Prinsen! 

Avslutade med platsliggning och med en lagom trött hund var det inte speciellt jobbigt. Fick påpeka två gånger när han rullade över på skinkan men annars låg han så fint så! Sista omgången somnade han!♥

Passade på att städa bland de hundsaker som INTE ligger i kärran. Upps! borde måla väggen vit. Mina rosa saker gör sig inte så bra mot den gula tapeten, ska säga de till farfar ;)

avstämnng

Var uppe hos farfar och kollade hur mycket teknik Heffa tappat i fjärren sen i höstas.. inte så illa som jag trodde ;) 

Snart dags att åka till stan för att träffa min PT och sen till Borås ;)