måndag 19 november 2012

Den lilla apan kommer göra mig gråhårig i förtid!

Ytterligare en natt med orolig sömn. Somnade i soffan efter kursen igår. Vaknade och tog mig till sängen och halsen var hemsk. Vaknade vid halv 3 och var så tjock i halsen att jag fick lite småpanik så de tog ett bra tag innan jag lyckades somna igen då man bara låg och tänkte på att man inte ville/kunde svälja och salivproduktionen stod på högvarv. 
Sjukt onice men lyckades somna vid 4 igen och fick sova till 8. 

Tog mig upp för att åka och spåra med Rappi och köra lydnad med Zo. Kändes lite motigt men frisk luft skadar inte och de är ju inte så ansträngande precis.

dagens apporter!
Taskade ut spåret till Rappi där jag hade bestämt mig för att ta tag i slarvet vid apporterna. Spåret landade på ca 700meter med 7 apporter av olika slag. Tog bort så gott som alla näringsdepåer i spåret för att låta vikten av apporterna höjas naturligt bara där. Hade kvar två depåer. En efter första vinkeln och en på andra sträckan efter en övergång där folk promenerar. Kände mig nöjd med upplägget när jag lagt slutburken. Nu var de bara vänta. 


Zo fick komma ut och nöta rutan. Ändrade taktik. Tänk damen T.Ä.N.K vart ska du? blev nån form av ramsa jag malde för henne. Men började med att lägga leksak i rutan för att få henne att koppla vart jag ville att hon skulle och sen fick hon börja tänka. Mycket nöjd med resultatet och nu är de bara hoppas att hon behåller tänket :) Roligast var att se att hennes energi är tillbaka. Har saknat henne! 


Lilla yrvädret fick sen komma ut några minuter för att tömma den värsta energin. Släppa på henne i spåret med den energin hon hade innan lydnaden hade varit ren galenskap. Min lilla virvelvind! 
Så hon fick testa på ställande. Ni som följer Hanna och sett hennes inlärning, jag gör på samma sätt. Hon greppar ganska fort vilket beteende som är lönsamt så de ska nog gå det med :) 


PAUS [läs nördande med mobilen i framsätet]

Tog sen ut yrvädret och började spåra. Gick bra i sisådär 100 meter sen insåg jag två saker.

1. Min hund är GALET LAT just nu 
2. Vad tusan gör jag?! Tips från coachen börja LÄSA din hund

Hon gick lite halvlojt och tyckte de var ganska smidigt att jag inte krävde full fokus. Varför gjorde jag inte det då? jo mina vänner jag insåg nämligen inte vad hon höll på med förens nu [Verkligheten stod och slog mig i ansiktet] Grälade lite på henne vilket resulterade i att hon på en mikrosekund hittade spårkärnan vilket bevisar att hon bara var lat. Men det måste blivit en störning i mitt grälande för nu skulle vi tydligen TRAVA i spåret. 
 No way my dear. No WAY. 
Vi spårar och de lugnt och koncentrerat. Punkt. 
Fick en fin vinkel och näringsdepån var välbehövd. Andas. Vidare. 

Första apporten kom och min dam måste bestämt sig för att bara förstå ryska idag. Hon stannar kollar på mig med ögon som lyser av trots [den lilla apan kommer göra mig gråhårig i förtid] och tänker sen fortsätta. 
Vänta lite nu. Har du glömt något? Tro inte att du slipper & bara så du vet. Apporterna är det ENDA som ger dig näring i resten av spåret. Sug på den karamellen!! 
Utvecklingssamtal. Markering av apporten. Vidare igen. 


Resten av spåret gick felfritt. Fina vinklar. Riktigt fin fokus [övergångarna var inga konstigheter] Fint tempo och apporterna markerades. Den lilla apan kan om hon vill. 
Hon insåg ganska snabbt att apporterna faktiskt är ganska lönsamma. Ingen tjurig matte och de serveras rikligt med korv vid en korrekt markering. Så i slutändan var hon mammas Prinsessa igen! 

En UTMÄRKT träning helt enkelt. Detta jag väntat på. Har ju inte haft så mycket att klaga på tidigare och nu kom allt. Lite pinsamt för min del att inse hur värdelös jag är på att läsa henne men de ändrades under spårets gång då jag verkligen tänkte på det och kollade henne varje millimeter hon tog.


Avslutade med en plats med Zo där Herr Kalle fick agera belöning. Fin grabb det. 
En riktig goding om ni frågar Zo. 
Är ASNÖJD med träningen och nu tänker jag lägga mig och sova de timmar som är kvar innan jag ska jobba ett kort pass på Sportlife. Får se om jag överlever! 


4 kommentarer:

  1. Allts WOW jag är verkligen kär i din Rapunze, Hon är så otrolig häftig. Jag har i nuläget en Australian shepherd tik på dryga året som tävlinsgplanerna främst är på agility, lydnad och drag. Är (och har alltid varit) intresserad av en lojal tränings/tävlings Schäfer och Rappi är verkligen en exakt sådan liten plutt jag önskar mig. Hon är sååå otroligt fin, nu kastar jag bara ut ord här men som sagt, grymt fin och du gör ett grymt jobb med båda dina schäfrar.

    Du får gärna kontakta mig antingen på min blogg eller på min Facebook:
    Moa Hundälskaren (töntigt namn).

    :)

    SvaraRadera
  2. det ska stå Rapunzel såklart.... ;)

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Vad duktiga ni är!!
    Hur gör du när du styr upp dina hundar under spåret? Charlie spårar ju som en formel 1 bil och jag vet inte riktigt hur jag ska göra med det. Husse har inga problem med det, han orkar ju hålla emot i linan och han är snabbare över stock och sten, än vad jag är. Men jag skulle väldigt gärna vilja få ner tempot lite. Problemet är att jag provat det förut och då helt enkelt sagt till honom. Men problemet blir då att han tror att han spårar fel. Han förstår inte att det är tempot som är fel, utan han tror att han spårar fel sak. Så när jag tar den konflikten så kör jag oss i skiten och det slutar med att jag har en hund som inte spårar alls...
    Så hur gör du för att förklara för hunden att tempot måste ner, men att själva nosarbetet fortfarande är bra?! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade valt mellan två alternat!
      1. Lagt ett AS långt spår som gör att han blir tockträtt. Minnesbilden kommer bli att han måste lugna sig för att orka hela vägen. men som sagt då måste spåret vara låååångt!
      2. Säg åt honom vila linan. Lär in "sakta" under tex promenader och lägg sen till de i spåret. Ett ryck i linan och "Sakta".

      Du kan även testa att gå lite närmare honom :)

      Radera