Två dagar och hon har bytt namn!

09:00 igår gjorde jag i ordning Rappis plats i basen. Lite info om startordning där vi fick nummer 6 och var därmed sista hund, innan hundarna togs ut och gjordes klara för hanteringstest. Förutom att Rappi inte kunde ha fyra tassar i backen då hon försökte hoppa sig tillbaka till mig så gick hanteringen bra.  

Hundarna lämnades i basen och vi åkte för att vänta på första start på patrullstigen.

- vi väntar -väntar lite till- och väntar liiite till - 

Halv 3 var de vår tur [japp de var en del väntan] och jag ska erkänna att jag inte var superstabil på benen när vi närmade oss starten [tänkte på ett läger i våras, stannade och gjorde en power pose] men när vi väl fått starta släppte de. Första merkeringen va en vindmarkering som hon tog skitfint men vinden gjorde de svårt för henne att bestämma exakt vart de kom ifrån så hon blev lite flummig i markeringen. Nästa var ljud, den tog hon och följde hur fint som helst. Slutligen fick hon vindfigg 2 i näsan och då vi var sista hund och hon redan tagit de hon skulle fick hon springa ut på den. 

Lovar att de bränner bakom ögonen när kontrollanterna berömmer oss som team! 

- Lunch och lite mer väntan -

18:30 står klockan på och är dags för stillasittande bevakning. 

Får min plats som har ett träd jag kunde luta mig emot [sämre kan man få de] och gör oss redo. 

Hon markerar tidigt på ljuden men vi får lite skit för att hon sitter i knät på mig så kontrollanten ser henne inte riktigt. Hon fortsätter att markera fint men dom gnäller lite på mig att jag inte släpper ut henne ifrån mig [nerver gjorde att jag ville ha henne nära och lyssna på henne] men vi går trötta därifrån med ytterligare ett moment godkänt. 

-Rappi lämnas i basen för övernattning och jag åker till Linnea för Pizza - 

Idag var de samling 07:30 för genomgång av spårstarterna. 

Sista delen som behövs och typiskt nog behöll dom ordningen. Alltså massa väntan igen. 

Gänget på sjöhaga [där vi förare höll till] gjorde däremot att nervositeten höll sig borta genom att sätta på en film och inte vilken film som helst utan Trassel [ni som sätt den vet att den handlar om prinsessan Rapunzel] och helt plötsligt var det dags att åka och få hunden. Blev en del väntan ute vid spåret i väntan på kontrollanterna och tiden men kände att är de något vi är grymma på så är det att spåra, har vi klarat alla de andra momenten så är de väll klart att vi ska kunna plocka in ett spår. 

Startar patrulleringen och kommer fram till övergången där jag ser att hon vill kolla läget. Sätter mig ner och ser hur hon vindar för att sen stoppa ner nosen, göra en koll åt vänster för att sen göra ett KLOCKRENT tag åt höger. [detta fick vi mycket beröm för vid genomgången] 

Satt vid halten och påminde mig själv om att jag måste lita på att hon har detta under kontroll. 

Får order om att sela på och börja och de är en självsäker prinsessa som suger tag i spåret och sen bar de av och de med fart! 

Självsäkerheten behöll lilla sessan och precis innan jag hann bli orolig över att vi gått över första apporten [tyckte vi spårat långt utan träff] åkte hon i backen och de med en träapport mellan tassarna. LYCKA! 

Här släppte de få spänningar som varit med mig ut. Lugnet kom och sen njöt jag! 

Vi forserade ormbunksskog [där jag fick be Rappi stanna för att jag inte såg henne och hade tappat linan], vidare ut på sumpmark, ut i blåbärsris för sekunderna senare va tillbaka i blötmarken som övergick till mer ormbunksskog och slutligen fick vi spåra i "vanlig skog". 

Metallapporten markerades och när hon markerade tygapporten var jag gråtvärdig och de hela brast i samma sekund som hon markerade slutföremålet. Vi hade klarat de, ALLA föremål in och de med ett grymt spårarbete! 

Så där stog jag med min lilla sessa på 21månader som på endast FEM månader gjort ett kalasfint certprov och därmed blivit godkänd patrullhund! Kan ni fatta?! För fem ynka månader sen hade hon aldrig spårat i skog och hade inte en blekaste aning om vad patrullstig var. Idag var hon en av de två som fick med sig alla föremål i spåret.  Behöver jag säga att jag är stolt över oss?! 

Sen får vi inte glömma att gratta alla andra i gruppen som också åkte hem med ett godkänt.

Speciellt Rappis lilla pojkvän Värsting [och förare Linnea] som också endast är 21 månader!! 

Så nu kan mina damer och herrar kan min  lilla prinsessa titulera sig: 

TJH(PTRH) Hagadahls Rapunzel 

Två godkända hundar och två glada mattar!