Tog nog inte mer än två timmar igår innan Rappi började skruva på sig i sängen. Hennes konstanta energi smittar av sig något vansinnigt och tio minuter senare stod jag i löparkläder och selade på min lilla råtta.
Tänkte att de kommer bli mycket jobba för egen del då Rappi som bekant inte drar utan mest ser till att linan är spänd nog så jag inte kan gräla på henne [smart men frustrerande]. Startade och blev förvånad. I 5km höll hon hela tiden de tempo jag ville utan att jag behövde säga något. Lagom fart på rakorna. Lite långsammare i nedförsbackarna. Hon gick ut i snön innan de kom is och tog i lite extra när de gick uppför. Så det blev en riktigt härlig löptur där vi båda jobbade lagom mycket. Jag kunde fokusera på teknik och släppa tanken om att springa och bromsa. Lilla älskpälsk kan sin mamma ganska bra hon.
Så nu är de bara att testa. Hänger de hela på att hon nu var själv och jag la ansvaret och tilliten helt på henne? ELLER var det bara en lyckorunda?
I vilket fall verkade hon inte speciellt ansträngd. Efter att jag kopplat loss körde hon race i snön precis som om hon inte fått göra något på månader... Samma sak idag när vi tog en cykeltur på snön.
Börjar fundera på hur mycket spring de egentligen finns under de där fyra tassarna! ;)
Glad påsk på er :)
SvaraRaderaJamen självklart ;)
SvaraRaderaAnna@rocktassar.se