Den där jakten..

... gick inte så dåligt som jag trodde!

Skyttarna utplacerade och redo..

Gårdagen gjorde ett enormt intryck på mig och gav även mitt ego en ordentlig spark rakt upp.
Resan startades tidigt på morgonen och jag var för trött för att kunna vara nervös [satt dock och målade upp olika situationer i huvudet och försökte tänka ut vad jag skulle göra i dom.. ] väl framme och efter att ha hälsat på alls som skulle vara med var däremot inte nerverna lika stabila.
På väg mot första dammen satt jag och tänkte på hur sjukt de hela var och blev samtidigt stolt när jag insåg att jag bara har fyra korta träningspass med detta i ryggen och de utan vilt.. jag har heller aldrig varit på en jakt! Blev självklart utplacerad med Ann på replängds avstånd, tryggt och lugnande för mig. Tycket att de kändes som en evighet innan startsignalen gick...

Det var en helt grym känsla i kroppen när signalen gick och de kändes som om hela området höll andan innan man hörde ändernas kvackande och tillslut vingslag, sen var det igång. De första fåglarna man tar in är ju skadeskjutna vilket innebar att min första fågel som jag och lilla Ouzo fick in var just de, LEVANDE. Så nacksving på den och sen fortsätta. Trodde faktiskt jag skulle tycka mer synd om änderna men man blev så inställd på uppgiften att de föll i glömska. Totalt fick jag och lilla svarta in tio änder och tro mig att jag var mer än lycklig!

Lycklig och nöjd Tjej & hund! 

Tyvärr var det ont om fågel så de tre nästföljande dammarna fick vi inte jobba något utan bara sitta och vänta men det är sjukt spännande det med! Fick mig även ett gott skratt när en av jägarna tyckte att jag stack ut för mycket med mitt blonda hår i all vass.. [mitt hår var det ENDA som inte stack ut färgmässigt..] 

Pepptalk innan startsignal.. notera hur mycket mitt hår sticker ut mot omgivningen! 

Dagens HJÄRTINFARKT kom vid näst sista dammen så jag och Ann plus tre till apportörer gick med Karina [hon var den som placerade ut alla apportörerna under dagen och är även en stor ikon inom apportering..] bort mot den sida av sjön vi skulle stå på. Halvägs bort stannar hon ock säger åt tre skyttar att gå ut mot sjön och ta med sig tre hundar och säger två namn och Ann.. Att Ann skulle med dit innebar att jag skulle stå med Karina något som gjorde mig smått nervös då jag inte apporterat på vatten förut?! men höll minen och fortsatte. Problemet var bara det att jag inte alls skulle stå med Karina utan SJÄLV med en skytt och utan att kunna se en annan apportör.... Fattar ni, SJÄLV!
Kan lova att de va en bra nervös Matilda som gick iväg och ställde sig i väntan på startsignalen. Tyvärr kom de bara två fåglar och dom hamnade inte på mitt område så jag behövde inte skicka ut någon hund, men efteråt så slog de mig. Jag måste ju faktiskt ha gjort något rätt eftersom dom ställde ut mig ensam!? När den tanken väl slagit mig steg mitt ego för varje steg tillbaka till bilarna.

Sista sjön kom de bara ett fåtal fåglar och jag och Ouzo blev utan arbete men dagen var i alla fall hur rolig och spännande som helst. Har verkligen fått upp ögonen för jakt. De är så otroligt häftigt att se hundarna jobba outtröttligt så länge utan att tappa de minsta i fart eller koncentration. Unerbart!

Tre nöjda tjejer efter en bra jakt :)

Tack för hjälpen lilla fina svarta! ♥ 

Dagen idag har tyvärr inte varit lika kul.. jobbat 09.30-20.00 och haft på tok för många tråkiga kunder som tagit all min energi. Blir att sova och hoppas på en bättre dag i morgon då det också ska jobbas men inte lika länge.