Kaffedrickandet klarade jag utan större svårigheter

Är helt slut i min kropp. Två jobbnätter där utbildningar tryckts in innan så sömn och matvanorna har fått lida vilket har resulterat i en kropp som är TÖMD på energi. Låter kanske töntigt men lägg på att jag jobbar 180h innan jag klev på nätterna och de är min första månad med nattjobb så förstår ni kanske att de är lite tufft.

Vid tolvtiden sparkade jag dock upp mig själv för att kunna åka och träna med Securitas.

Lydnad - Kaffe - Platsliggning - Skydd 

Lydnaden gick riktigt bra, en otroligt positiv och obekymrad liten Zo trippade med mig på vänstersidan.   Gick enbart fritt följ.
Kaffedrickandet klarade jag utan några större svårigheter, varken brände mig eller spillde. Framsteg.

Platsen var jag lite orolig för då hon inte har speciellt roliga minnesbilder från platsliggningar med andra hundar men samtidigt så ska man ju passa på att lägga när 5 av 6 hundar är över 4 år och ligger tryggt och bra blev det. Tog en ytterplats och la henne på Go´natt och där låg en lugn Zo hela tiden ut. Inte de minsta rolig men å anda sidan hade hon ingen hund som låg och var orolig i närheten. Riktigt härligt att kunna ge henne det. Vi behövde det verkligen. Även skyddet blev lyckat så jag tror allt damen kommer sova gott inatt.

Du har dina sämre dagar du med hjärtat mitt! 

Rappi fick komma ut och köra lite lydnad i pauserna. Hon ska nog bli bra hon med när hon blir stor ;) Mötte upp Mathias efteråt för lite lydnadsträning och då hade jag planerat att köra budföring. De gick väll sådär. En trött och för ovanlighetens skull oengagerad liten dam var vad jag fick med mig ut på planen. Som tur var har Mathias lösningar på det mesta och i slutändan hade hon sprungit några gånger, om än korta sådana.

Hundkojan har kommit med, ska ta lite bilder på den i dagsljust i morgon. Enligt mig blev den lite för hög men men. Hade tydligen något med materialet i tak och golv att göra. Inuti blev den däremot PERFEKT!!
Nu ska jag göra ett röj på rummet sen lägga mig i soffan och bara vara.

och det bästa av allt. Hon är MIN, BARA MIN!

Sitter med en chailatte och några bitar mango [onödig info] och funderar på träningen jag och Rappi gjorde igår kväll. Ler fortfarande. Har behållit känslan i bröstet.

Med Rappis träning har jag verkligen tänkt mig lite extra för. Ibland försent men ibland i tid. Hon har själv fått lära sig många saker. Fått klura fram lösningar. Hon har fått lära sig att våga ta initiativ. Våga lite på att jag stöttar henne när hon behöver det och jag är so far väldigt nöjd med mina beslut. Även om jag önskar att jag kunde kommit på vissa av dom liite tidigare.

I vilket fall så lossnade en hel del för oss under träningen. Startade med lite fritt följ där hon nu börjar söka position eftersom det är det som gör att jag släpper på kärleksvågorna. Det är hennes nyckel till ett "bra" eller om hon har riktigt tur ett hopp upp i famnen [det sistnämnda är ngt hon börjat älska nyligen]. Vi tar ett steg.Två steg kanske fler, kanske inte eller kanske ännu fler. Hon kan inte klura ut i förväg vad det blir och koncentrerar sig därför skitfint!

Avbröt för lite vila. Passade på att plocka i ordning lite i hundrummet. Gick ut igen.

Tog fram den stora rosa fällen [är man en prinsessa ska man inte behöva frysa om magen mer än nödvändigt] . Kollade av ett "fel" från min sida. Fick det bekräftat.
Hon går på min hand i fjärren och lyssnar bara halvhjärtat på vad jag faktiskt säger. Så det blev handen i fickan och damen fick tänka så det knakade. Körde bara sitt och ligg och skiftet ligg-sitt var det som hon hade svårast med då det gärna blev Go´natt men efter lite stöttning om att de inte var rätt så gjorde hon fina skiften även om vi hade förflyttningar och annat men det var ju faktiskt inte det vi tränade på idag.

Avslutade med lite Go´natt och hon va bra söt när hon låg och halvsov på sin rosa fäll i månljuset. Det var då det slog mig. Jag tycker vansinnigt mycket om henne. Vi börjar bli ett team och hon är MIN. BARA MIN! 

Följ min blogg med Bloglovin

00.05 infann vi oss

Vet inte om jag ska klassa mig själv som galen, idiot eller bara nöja mig med att jag inte är fullt normal. Det sista känns minst kränkande mot mig själv.

00.05 i natt åkte jag och tjejerna nämligen iväg på hundträning. Lilla Zo skulle testas tjänstemässigt i lite  jobbiga lokaler. Så vid ett lager mötte jag upp ansvarig för de hela. Totalt tre pass gjorde vi inne i de mörka och bullriga lokalerna. Två kanonpass och ett lite sämre men det ledde å andra sidan till ett av de två kanonpassen :)

Sjukt roligt att se min lilla sessa vågar stå på sig, våga bli arg och våga springa efter en okänd människa in i en mörk lokal. Ännu roligare är det att se hur mycket hon växer av det hela och hon njuter varje minut. Varje sekund.

Den lilla långhåriga saken fick komma in en sväng med för miljöträning. Öppen gallaertrappa och maskinrum blev hennes uppgift. Något hon löste med ett gäng svansviftningar [som vanligt] det enda som bekymrade henne var gallervåningen där man såg rakt igenom och tre meter ner. Det var hon inte lika självsäker på men hon fick ut på det! Mammas finaste!

Stannade för att tanka på vägen hem, det blev en låååång tankning. De råkade lixom bli lite lydnad med Rappi bland alla pumpar. Ett ordentligt steg framåt i fria följet där hon inte släpper kontakten men hon tappar lite position så blev lite förklaring på det. Vittring mellan pumparna. Fjärr och slutligen "Go´natt" där jag för första gången gick dold. Sagt de förut och jag säger det återigen.

 JAG ÄLSKAR DEN DÄR LILLA HUNDEN!!! 

Klar med vittringen..

03.00 kom vi hem men då ställde ju klockan om sig så jag gick inte miste om så mkt sömn!

Har på tre dagar lyckats med att skapa KAOS!

I tre dagar har mina hundar fått ledigt från mig då jag jobbat som en tok och varit supertrött de få timmar jag varit vaken. Nyttigt för oss allihop tror jag. Jag har även lyckats skapa ett kaos i min värld..  

äääälskar den! 

... typ som att kvadda framsidan på min Iphone.. trilla ner för trappor.. låsa in nycklar.. fått veta att min bil kommer kosta 10 000 att laga...osv. Sjukt irriterande.. Så för att muntra upp mig lite fixade jag så jag fick byta min baksida på telefonen permanent till en ROSA!!! klick HÄR om ni också vill byta :) 

Igår hann jag även åka förbi Charlies som fyller 25år och hade 25% i hela butiken. Vinterjacka till träningarna i vinter till mig, reflexvästar till alla fyrbenta, tröja till mig och pälsglans till Rappi. 

Då farfar har en tendens till att förstöra saker så kände jag inte för att lägg överdrivet mkt pengar på reflexvästarna och dessa passade mig utmärkt! 

Med tre dagars hundvila var det ganska skönt att få stoppa in hundarna i hundkärran och åka mot spårmarkerna idag. Om än en leriga sådana. La ett bakvänt P till lilla sessan och insåg ganska snabbt att de skulle bli ett svårt spår. Jord med is och snö, på det en Matilda som snubblat fram och tillbaka likt en tokfull 18åring. Med andra ord KAOS i hur fötterna hamnat.

Hon tog sig igenom de hela och stundtals spårade hon utmärk. Lite problem med isen när hon först stötte på den så fick stötta henne lite där men sen tuffade hon på. Hon hade däremot stora protester när det kom till att lägga sig vid apporterna.... man kan ju bli smutsig. Vi blev ganska smutsiga också. Fötterna var dubbelt så tunga med all lera på och mot slutet var det svårt att gå. Så jag är mer än nöjd med min lilla spårpärla! 

Nu sitter jag med en Chailatte och väntar på att klockan ska bli 12 så jag och Zo kan möta upp securitas hundansvraig för lite träning på en fabrik. Spännande! 

Hon är...

Vad jag hinner och inte hinner om dagarna när jag jobbar börjar äntligen bli lite klart. Rutinerna börjar trilla på plats även om de är lite ostabila. Det är trots allt en omställning från att gå från 25% till över 100% i arbetet, men kul är det!

Igår fick hundarna paus från träning vi mötte istället upp Piva och Tove för en 7km lång skogspromenad. Rätt skönt och gå och titta på en flock som verkligen har ett fint språk, Piva bor ju hos oss ibland så de är inga konstigheter att stoppa in henne i flocken även om Zo inte är överförtjust i att behöva hoppa ner ett steg i hierarkin.

Idag däremot så blev det lite lydnad. Har man inte så mkt tid så vill de till att ha planerat träningen innan om man ska få ut ngt av den. DET är något jag fått lära mig den hårda vägen [så är de iof kanske men all träning men extra viktigt nu].

Med Rappi har jag lagt om träningen lite och har nu all fokus på att få till ett bra fritt följ. Har analyserat mig själv och insett hur otroligt värdelös jag är på att träna detta... huvudnyckeln inom lydnaden.
Har man en plan så har man automatiskt ett mål och målet idag var att ta sig mer än 5 steg framåt utan att tappa kontakt och om vi säger så här. Den där hunden är REN KÄRLEK i lydnaden. Har hon väl fått en tydlig förklaring på vad hon ska göra och vet att gör hon det är hon en miljonvinst i mina ögon ger hon ALLT. ALLT för att jag ska ge henne tillåtelse att krypa upp i famnen och för några sekunder bete sig som ett as [något hon är otroligt bra på...] Så vi kom faktiskt lite längre än fem steg!

Bytte hund och tog ut Zo som jag på tre sekunder insåg inte var på humör. Är hon inte de är de ingen idé att ens försöka övertala henne om att göra ngt hon inte vill för de blir bara konflikter, något jag helst undviker ni när vi faktiskt börjar ta lite steg framåt i lydnaden. Så det blev apportering... hon är ju jaktidiot så springa efter saker går hon med på ;) sen att hon måste lägga in lite lydnad kan hon köpa OM jag lovar henne att kasta igen. Himla hund.

Blev ett andra pass för Rappi och där la jag fokuset på ordförståelse. Vad säger jag? Alltid lika roligt när man i en udda situation ber henne gör något, speciellt första gången. Hon hör vad jag vill - gör en snabb analys och konstaterar att jag är lika förvirrad som vanligt - inser att jag inte släppt förväntningen på att hon ska utföra något - tittar på mig som om jag vore en idiot och utför sen det jag bad henne om. Gång två tvekar hon inte utan gör vad jag ber henne om.

Så efter lite inspiration från Jeanette drillade vi Hit-Fot-Hit och hon vet vad de olika sakerna betyder. Gick över till lite färr där jag hade en teori om varför hon envisas med att flytta ena baktassen. Kollade om den stämde och det gjorde den. Hon har ett lite dåligt muskelminne och istället för att vika sig helt bakåt i skiftet Stå-Ligg så flyttar hon sin ena tass för att hon tappar lite balans. Så började men att nöta SITT-LIGG-SITT skiften innan jag gick över till LIGG-STÅ-LIGG skiften och där hjälpte jag henne med att få muskelminne i hur jag vill att hon lägger sig. Resultat = Inga tass förflyttningar. FETT!

en skiss på 2013

Hade stora planer för dagen idag tills jag vaknade och kände hur trött kroppen var så planerna blev ändrade till soffan och film. ganska skönt faktiskt. 

Igår tog jag på mig regnkläderna och drillade samtliga hundar i lite slalom. Två pinnar och "leta ingången" ganska roligt faktiskt trots att jag blev genomblöt. Heffa var nog den som var gladast, å handa sidan ägnade han 90% av tiden han var ute åt att hoppa på mig, bli kliad, springa runt och nån sekund då och då ägna sig åt slalomen :') Han har sina dagar han med. 

Efter besöket på SBK tävling har jag funderat lite på vad jag ska hitta på med damerna under 2013. Eller i alla fall vad vi ska börja att lägga fokuset på. 

Zo 

♡ BH-prov

 ♡ IPO I 

♡ Korning [vi har mentaldelen kvar]

♡ LP1  [ett 1a pris kvar]

♡ RLD N [ett godkänt resultat kvar]

Rapunzel 

♡ LP1

♡ Appell spår 

♡ Utställning 

♡ BH-prov

jag gjorde det förbjuda

Jag gjorde det förbjudna. Jag gick in på SBK tävling & de finns ett gäng riktigt roliga tävlingar i närheten av oss i början av 2013! För båda brudarna.

Frågan är bara vad vi ska lägga fokuset på. Finns ju så otroligt många roliga grenar och ska jag börja tänka tävlingsmässigt i träningen så vill de till att jag passar mig för att vilja för mycket. Har ju en tendens till att vilja göra allt på en gång istället för att ta en sak i taget... så lägga lite energi på att rangordna vad jag vill. Vad är mitt mål, vad är viktigast osv.
Galet att man kan gå upp så mycket i varv och tappa kontakten med backen bara genom att kolla på tävlingar som kanske blir av. Sjukt.

Som en slags överslagshandling klickade jag in på olika hundtillbehörs sidor och jag vet inte om det gjorde kontakten med backen säkrare.. önskelistan är ju låååång och när man går in på "Nyheter" blir den inte mindre. Typiskt!

Veckan som gått har verkligen varit lugn för hundarna. Jag vet att de är bra för dom men jag själv börjar få abstinensproblem ;) Så idag ska vi hitta på något roligt de få timmar jag är ledig innan jobbet.

Tänk er en sandlåda där en treåring suttit i några timmar med sin nya leksakstraktor

Jag blir alltid lika förvånad varje gång mina hundar överbevisar mig. Jag ska ju veta deras gränser och där med kunna räkna ut deras begränsningar. Tycker jag iaf men jag har fel 9 av 10 gånger... så jag tror jag får inse fakta. Mina hundar är mycket bättre än jag tror. 

Började dagen med att möta upp securitas hundförare på ELMIA för lite träning i de lokalerna. Zo fick komma in och testas lite av ansvarig. Upplet av honom i rörigt rum, lite "skrämma iväg busen" osv och jag är mer än nöjd med henne. Ny miljö, ny figge och ny träning. Hon växlar fint även om hon tyckte de var lite lustigt att leta inomhus och dessutom med mig på avstånd MEN hon löser allt kalas fint! Lite mängdträning och det där kommer bli kalas. 

Fick sen kontrollera energin och sitta still på ett möte i två timmar innan de var dags för lilla långhåret att få hitta på något. Det blev 1,2km spår med underlag från helvetet. En gigantisk åker som var toklerig och FULL av traktorspår. Tänk er en sandlåda där en treåring suttit i några timmar med sin nya leksakstraktor. Så såg de ut. Spår ÖVERALLT och åt alla håll. Började dessutom smått ångra att de var den långhåriga som skulle spåra när jag kom tillbaka och själv var lerig till knäna...

 

Så känslan var att jag skulle behöva stötta henne då vittringen har en tendens att "go bananas" när de blir mycket spår. De blev ju dessutom ganska långt så jag var lite osäker på om hon skulle orka hela vägen om de blev för jobbigt med alla traktorspår. De hela tog 500 meter. Vi hade tagit oss igenom första sträckan utan några som helst konstigheter, tagit första vinkeln, nynnat oss genom sträcka två och vi kommer till bågen. Då brast de. Jag började gråta. Hon jobbar så äckligt bra..! vinkeln är i mitten av ett virrvarr av spår och hon jobbar sida till sida och backar några centimeter innan hon går rätt. 

När man har två hårresande sträckor bakom sig så är det allt som krävs för att bubblan ska spricka och tårarna börjar rulla. Så där gick jag bakom min bästa långpäls och grät. Väl i mål var jag mållös.

Du är oslagbar och du överbevisar mig VARJE gång vi spårar. Dags att låta dig utmanas :) 

Nu ska jag njuta av en kväll i soffan innan de blir att jobba 4 nätter i rad ;) 

En explosion i kroppen

Man hinner inte mycket de dagar man jobbar den saken är klar. Vaknade lite tidigare idag än planerat men när jag var pigg så kände jag inte för att tvinga mig själv att ligga kvar bara för att. Bättre att göra något vettigt!

De så kallade "vettiga" blev träning med tjejerna. Sa ju att jag skulle lägga energi på de fria följer och så blev det. Zo kom ut och var sjukt laddad men ändå öppen för korrigeringar så där fick vi till riktigt fin positioner och jag tror jag börjar hitta vårt tempo. ÄNTLIGEN. Blev en del långa sträckor för att kunna säga åt henne när hon försöker "svänga" efter ett visst antal meter. # Ett otyg vi fått av att köra på små planer då man måste svänga ganska ofta # Avslutade med lite stegförflyttningar och som bekant har ju Zo inte kunnat förflytta sig bakåt så ni kan ju förstå GLÄDJEN som exploderar i kroppen när jag gör ett test för att se hur illa det är och hon gör en klockren!!! förflyttning. Hon själv tittade mest på mig som om jag vore galen när kroppen maxades av glädje.

Rappi som alltid går in med 110% i allt hon gör tyckte det var skitkul tills hon insåg att man inte fick göra hur som helst utan helt plötsligt fick ett mickrogram KRAV på sig. En liten förklaring på vad det var jag ville och hon kämpar med att hålla energin och koncentrationen i styr. Vi gick tre steg bakåt i längd men fyra steg framåt i position och samarbete och det var ju det vi ville åt. Vila.

Under pass två för Zo la jag fokuset på rutan. Var så otroligt nöjd med pass ett och ville inte riskera att jag förstörde den energin. Så rutan utan band och den funkade kalas från 3 av 4 håll. Har fortfarande inte lyckats klura ut varför de inte funkade från den 4e hållet.. hon var inte trött eftersom de var skick från "håll 2". Aja de får bli min nöt att knäcka i natt.

Rappi fick ett kort pass till för att se så hon börjat förstå och göra det till en positiv minnesbild. Blev perfekt. En viftande svans och fin position!

Heffa fick komma ut och mysa lite och han har en speciell stil när han blir klappad.. sätter sig på rumpan och lutar ryggen mot benen. Tokbjörn :')

Snart dags att åka till jobbet. I morgon blir de nog spår för damerna då jag är lite ledig på eftermiddagen.

Aldrig utan dig

Har fortfarande inte riktigt smält helgen. Kan tyckas töntigt då det bara var en utställning MEN känslan under dagen och glädjen i min hund som gjorde ett KANON JOBB i ringen är det som sitter i.
Känslan när handlern släpper kopplet och min prinsessa springer de snabbaste hon kan, hoppar upp i famnen och ger mig en blöt puss är obeskrivlig. Hon gör mig så stolt.

Aldrig utan dig!! 

I veckan som kommer jobbar jag 6 av 7 nätter och den dagen jag skulle varit ledig har jag ett obligatoriskt möte... så vi får se vad vi hinner med i hundträningen. Finns tiden ska vi lägga lite energi på att få till ett ordentligt och mer stabilt fritt följ. Vet att iaf Zo är laddad till max. Körde lite igår på parkeringen och de var en tickande bomb som studsade bredvid mig.
Rappi fick köra lite platsliggning mitt bland alla galna hundar och ägare. Inga konstigheter. Hon börjar bli trygg.

Hoppas era veckor blir mer spännande!

En skitnatt som räddades av Min Rapunzel

genomled min första natt ensam på jobbet inatt. Var ett mentalt vrak halvvägs in men med stöttning både via telefon och sms som jag sen gick och läste om och om igen från underbara vänner och familj kände jag mig mycket bättre till mods. Ja jag bröt ihop men jag erkände för mig själv att jag tyckte de var jobbigt, jag ringde och berättade för andra hur jobbigt jag tyckte det var och på något sätt fick jag mordet tillbaka.

När man är ensam är de lätt att självförtroendet sjunker till botten och börjar man dessutom tänka och ifrågasätta det så blir de inte bra alls. Som tur var hade jag underbara människor till hands som fiskade upp mig och fick mig i rätt riktning igen. Påminde mig om att jag KAN.

Hemma igen var det bara att byta om och hämta kärran för att åka på utställning. Kall, trött och halvt illamående blev det en låååång väntan innan de var min lilla sessas tur att visa vad hon går för. Hon förtrollade domaren och blev BIR  och har där med även fått titeln:

SVENSK SCHÄFERVALPSVINNARE!!!! 

Priser var de inget snålande med iaf. Kritiken är på tyska så den tänker jag inte ge mig på att försöka översätta med en trött kropp!
Mammas älskade Prinsessa! Du är vackrast, bäst och jag älskar dig!

Tusen tack Nicole för bilderna på min skatt!

gubben på 80 gav min hund en "titel"

Jag är verkligen lyckligt lottad som har min farfar. Igår när jag berättade att jag inte skulle cykla med Zo för att jag inte skulle orka resten av helgen så svarade han "Men jag kan göra det". Tyvärr blev de en miss i kommunikationen så han trodde det var på lördag och inte idag men allt löste sig så han och Zo har idag genomfört ett GODKÄNT UHP! Där domaren dessutom ringer upp bara för att säga att jag har en kanonfin hund. Like I didn't know ;)

Tänk gubben fyller 80ÅR i november. Där snackar vi krutgubbe, så sent som i förrgår var han 15meter upp i en björk och klättrade för att kapa lite grenar. Tuff är han riktigt tuff!

Matte har INGEN känsla för mode!

Jag förstår inte hur matte skulle klara sig utan mig! Ja menar hon är ju virrigare än en yr höna. Som idag kommer hon upp för att packa min groomingväska [jag ska ju ut och skaffa lite fler beundrare i morgon] men tanten har ju INGEN ANING om vad hon ska packa ner. För att hon inte ska skämma ut sig för mycket rycker jag in och ser till så rätt saker kommer med. Det är ju trots allt JAG som ska ha dom i morgon. 

Fick prova något nytt spray som hon köpt som skulle hjälpa henne lösa upp mina doftgömmor i pälsen. Till min fasa verkar de funka. Matte var supernöjd, det var inte jag. Vart ska jag nu lägga allt fint jag hittar i skogen?!? Hon hade dessutom mage att kamma ut mina lockar som jag jobbat STENHÅRT för att få bakom öronen. Hon har verkligen INGEN känsla för mode. Hörde även att hon muttrade över att jag tappat päls. KLART jag har?!? de är ju det absolut hetaste modet just nu. Gud hon är verkligen hopplös! 

Förresten. Har ni hört talas om L´Dude? innan var Tila min stora favorit bland tassbloggarna men denna killen har slår ALLT. Så otroligt snygg och modig. Och vet ni vad? Idag kom det fram att jag skulle haft en blind date med honom i helgen men matte STÄLDE IN den för att hon ska jobba. Kan man bli elakare än henne?! Funderar på om jag ska bete mig som ett odjur i morgon så hon får ångra sig lite! 

Nu ska jag ut och springa lite bland löven! 

// Rappi the Princess! 

Vi bangar

I morgon skulle det varit UHP för Zo.. Men jag känner att jag inte orkar då jag jobbar till 05.30 på morgonen det börjar 14.15 [tar 2-2,5h] sen börjar jag jobba igen vid 17.30 och på lördag morgon när jag kliver av kan jag glömma att få sova då det är utställning för Rappi. 

Visst, det går men så viktigt är inte ett UHP. 

Nu frukost sen träna lite med mina monster :) 

Tänk va stor hon blivit min lilla långpäls :') 

Hunden på YouTube...

Igen har väl missat att se/höra om Rottisen som attackerat ett barn och där ägaren efter att en handfull vuxna människor fått hunden att släppa lämnar platsen?

Det sjuka med detta är att de genast börjar snackas om att så kallade "kamphundar" skall förbjudas och hundpsykologer uttalar sig om att hunden förmodligen är stressad eller rädd. Det är ingen "större makt" som ens NÄMNER att felet ligger hos ägaren!!

Jag anser att de till 99% ALLTID är ägarens fel. Visst en hund kan var tok aggressiv och rädd men är man en BRA hundägare så låter man antingen en sån hund somna in för att både den och andra ska slippa vara oroliga eller så ser man till att ha ledarskap på den så man är säker på att något sådant här inte KAN hända. Rätta mig om jag har fel... Det är synd att hundar som hade kunnat vara underbara hamnar hos fel människor och förvandlas till monster. Sånt gör ont i mig.

Fick jag bestämma något inom denna så kallade "hundvärld" så skulle det vara att ALLA som vill skaffa hund ska få gå en utbildning och sen bli REKOMMENDERAD en ras eller bli informerad om vad den rasen man är intresserad om är AVLAD för. Det är klart skit händer när folk köper en hund för att den är "häftig" utan att ha någon som helst koll på vad den faktiskt har i sig.

Tyvärr har ju raser som pitbull, Rottweiler, dobermann, schäfer osv fått dåligt rykte för att de hamnat i situationer där någon blivit biten och det visst BLIR stora skador när dessa raser väl biter jämförelsevis om en papilon biter men de hade varit intressant om man kollat upp vad ägarna till dessa hundar kan om HUND och om RASEN de har i andra änden av kopplet..

Att man sen på valpkurser lär ut att man inte får säga NEJ [så blev iaf jag lärd på de jag varit på] är ju ännu bättre... Tror verkligen att en halvgalen hund väljer en godis istället för att käka upp en annan hund när det väl gäller.. eller?!? Frustrerad.

Nu är det extremt synd om den lilla killen på denna filmen och folk med rottweiler lär ha de ganska tufft framöver MEN jag tycker att omvärlden ska ställa lite högre krav på de tvåbenade som går/släpas i andra änden av kopplet...

Nu sätter jag på Madagaskar 3 för att lugna frustrationen inom mig.

mina dyrbaraste

Mycket bilder de senaste men jag kan inte titta mig mätt på mina fina hårbollar. Mina dyrbaraste!