Det värsta jag vet

Är det något jag hatar här i livet så är det när jag "inte vet", inte vet en hemlis, inte vet svaret eller när jag inte vet vad jag VILL. Som ni förstår så har jag haft de så i några dagar nu, har en konstant inre stress om vad jag vill, vart jag ska osv. Visst jag är ung och måste inte veta men det är ingen trygghet, jag VILL veta vad jag vill för jag vill ha mål. Mål att jobba mot.

Mina hjältar! Min stora prins, du fattas mig! 

Tog med mig lilla långpälsen in till stan idag för att köpa färg och en ny klotång [Zo som fick stanna hemma såg orolig ut.. den hunden läser mig verkligen som en öppen bok på en nanosekund] . Givetvis var den viktigaste färgen slut men den andra fanns så gick inte ut tomhänt iaf. Blev en sväng in på Arken Zoo för att köpa klotången  [blev visst över en timma där inne..] och lillskruttan fick med sig inte mindre än två bollar ut efter att hon gått och snott dom på hyllan och kommit med dom för att visa. Är man liten & söt så är man, hjälper man dessutom mamma med att bli glad så givetvis får man en boll eller två. Underbara Guldhund!
Är vädret lika dåligt i morgon som det har varit idag blir det klickerträning för hela gänget annars lydnad på Mullsjö BK eller Mullsjö runt som en promenad för att rensa huvudet.

Tove och Björn var snälla och höll mig sällskap på jobbet idag. Sjukt vad tiden går fortare bara man får lite sällskap! Fick sen ett SMS med precis de jag behövde få "höra" för att inte slukas av ångesten igen. Tack fina Tina för att du bryr dig!

Nu ska jag sluta klaga över min panik och kolla på YouTube på underbara hundar som arbetar.
I morgon är det en ny dag med nya möjligheter! :)